Margaret Thatcher är död. Jag kan inte påstå att jag sörjer.
Visst var hon en remarkabel kvinna på vissa sätt. Hon lyckades göra en enorm karriär i det konservativa mansdominerade högbrittiska samhället. Hon sov tre-fyra timmar per natt och arbetade resten. Det är imponerande för mig som inte fungerar utan minst sju timmar.
Men hon, Ronald Reagan och framgångsteologin på åttiotalet har lagt grunden till det här ytliga flippriga samhället vi har idag. Du ska göra allt själv, och du måste lyckas. Om du misslyckas beror det på att Gud inte älskar dig. Var inte solidarisk med andra, trampa på dem på din väg upp och sparka undan dem när du rutschar utför. Du är vad du visar utåt, och karriär, statusprylar och pengar är viktigare än familj, samhällsengagemang och relationer. Usch, jag är alldeles för mycket flummig hippie för det här. "Peace brother", liksom, vad hände med det?
Nu är det "Yo hoe". Betydligt mindre trevligt.
Jag hoppas att pendeln snart svänger åt andra hållet.
Ja, eftersom jag stack ut hakan och gav mig på andra bloggare i förra inlägget kanske jag ska länka till några bloggar jag tycker om att läsa:
Först ut är min vän Marias blogg: http://www.klimatangest.blogspot.se/. Hon sätter ord på oron jag känner inför min dotters framtid tillsammans med en hel del fakta som man behöver veta.
http://cornucopia.cornubot.se/ Är mycket mer objektivt vetenskaplig än Maria, men innehållet är liknande. Lär dig mer om det samhälle du snart kommer att leva i.
Öka på allmänbildningen ytterligare med
Och slutligen, en annan favorit:
http://viharraknatpadethar.se/: för att andra inte har gjort det.
Kommentera