Jag har haft den här bloggen sedan 2011 och även om innehållet varit skiftande finns det ett ämne som följer med genom åren: Klimatförändringarna.

När jag började skriva om klimatförändringarna var jag själv osäker. Jag läste och läste, böcker och internetsidor, alla argument både för och emot.
Håller det verkligen på att hända något med klimatet, eller är jag bara en konspirationsteoretiker med förkärlek för katastrofscenarior à la Day After Tomorrow? undrade jag för mig själv.
Så småningom landade jag i en övertygelse att klimatet verkligen håller på att förändras, att det blir varmare, och att det är vi människor som är orsaken. Under de relativt få år som gått sedan dess har jag inte haft någon anledning att ändra mig, tvärtom, larmrapporterna blir fler och fler. FN:s klimatrapporter bekräftar varandra varje år. Det är inte tro, det är vetenskap.
 
Antalet så kallade klimatförnekare blir däremot färre och de som är kvar blir allt tystare. De ägnar sig nu mer åt att försöka misstänkliggöra olika forskningsrapporter än att komma med några egna banbrytande insikter. Jag kan förstå hur det känns för dem. Det är inte särskilt roligt att bita huvudet av skam och medge att man haft fel. Inte så konstigt att de hellre dör oupplysta tillsammans med många andra av mina landsmän som är beredda att ödelägga sina barnbarns framtid för att behålla sin egen nuvarande bekväma livsstil.
 
Så nu är det som det är. Medan vi rusar mot en tvågradig uppvärmning av jordklotet och bara här i Sverige använder resurser motsvarande 3,7 jordklot, medan Golfströmmen försvagas och  Arktis is är tunnare än någonsin. Vi är på kurs mot en fullständig förändring av civilisationen, samhällsuppbyggnaden och allt det vi idag tror att det innebär att vara människa.
 
När det gäller klimatförändringarna är vi i Sverige verkligen inte de som drabbas hårdast rent vädermässigt. Vi kan fortsätta shoppa på internet efter billiga resor till Thailand och tugga våra biffar utan omedelbara konsekvenser i form av torka, översvämningar eller annat som vi kan märka när vi går utanför dörren (utom för er stackare i Västra Götaland förstås). Vissa länder drabbas av poetisk rättvisa, som USA som är det land som bär störst ansvar för klimatkatastrofen, där har exempelvis Kalifornien har haft torka så länge att de bara har ett års vatten kvar. Inga mer California Girls om det inte börjar regna snart, de får flytta.
 
Men också länder som är i stort sett helt oskyldiga till det som händer med klimatet råkar illa ut, och det kan i sin tur påverka oss.
 
Det finns ett flertal forskare som kopplar konflikten i Syrien till klimatförändringarna, till exempel. Utan den femåriga torka som föregick krigsutbrottet hade vi inte haft miljontals människor på flykt i regionen och det lyckliga fåtal som räddat sig till oss i Sverige hade inte behövt bli måltavla för bittra biffätande Sverigedemokrater.
 
Japp, så där har ni och jag något att tänka på. Kan det vara så att vi här i det lilla snälla Sverige är medskyldiga till kriget i Syrien, genom att obekymrat konsumera en massa skit som de multinationella företagen lurar i oss att vi behöver, förlägga i stort sett all vår industriella produktion till länder utan miljökrav och skrika högt så fort någon ber oss äta mindre kött, flyga mindre och kanske till och med överväga att sluta köra bilar som går på raffinerad olja? Och är det i så fall så att vi har en moralisk förpliktelse både att ta emot alla som kommer hit och att ge dem ett bra liv?

Kommentera

Publiceras ej