"En gång följde X (flicka) med Y (pojke) in på toaletten. Då låste Y dörren och sa att han inte tänkte släppa ut henne förrän hon pussade honom. X bad att han skulle öppna, men det gjorde han inte. Hon blev rädd. De var därinne länge för hon ville inte pussas. Till slut bad hon jättesnällt och då öppnade Y dörren."
 
Min dotter berättar om en incident som hänt på dagis förra året, när barnen var fem år. Pojken som driver handlingen ovan är utagerande, har svårt att sitta still på samlingen, bråkar ofta. Han retar de mjukare killarna i gruppen, de som leker med tjejerna. Jag undrar hur han mår egentligen, om han tycker om sig själv. Senast i morse såg jag hur han slängde igen grinden framför sina vänner när sexårsgruppen skulle ut och promenera så att de bakom honom nästan fick den i huvudet. Utan annan anledning än att han kunde. Personalen som såg det sa inget. 
 
Min dotter går på sexårs i en liten byskola där nästan alla känner alla. Jag ser hans föräldrar på ICA och undrar om de vet. Jag försöker att inte behandla Y annorlunda än de andra barnen, men det är svårt. X och Y:s föräldrar kanske tycker att händelsen på toaletten inte är något att bråka om, om de ens vet om att det hänt. De är ju bara barn... Kanske till och med lite gulligt, va? O, han vill pussas, vad sött. Där de eventuellt ser charmiga barn ser jag våld, makt, könsstrukturer och kränkningar.
 
Tycker ni att jag överreagerar, att jag är hysterisk? Jo, men vad får ett femårigt barn att låsa in ett svagare barn på toa och kräva en puss för att släppa ut honom eller henne? Gäller det kärlek, eller är det kanske makt det handlar om? Jag är nyfiken. Vad har man sett för filmer, hur pratas det hemma, vilken världsbild har man? Jag är orolig. Ska detta hända mitt barn? De går ju trots allt i samma klass. Barn är inte alltid snälla mot varandra och det har funnits flera tillfällen när jag vet att personalen inte sett saker som de borde sett.
 
Hade X och Y varit femton i stället för fem år gamla hade det kanske inte stannat vid begäran om en puss. Och om X vågat anmäla Y i den lilla byn där alla känner alla hade domstolen möjligtvis sagt att X fick skylla sig själv, hon följde faktiskt med in på toaletten fast hon visste hur Y kunde vara. Det kan vara farligt att lita på sina medmänniskor. Y borde veta bättre. Och så har man ännu en gång cementerat könsroller och reducerat tjejer till objekt som ska akta sig för att hamna i situationer där killar kan utnyttja dem.

Detta har ännu inte hänt X och Y, och det kommer förhoppningsvis aldrig att hända. Men det kräver att föräldrar och skola tar sitt ansvar redan nu. För det är nu, när barnen är fem-sex-sju år, som vi kan nå dem. Det är nu de lyssnar på vuxna, så att vi kan lära tjejerna att sätta stopp och säga nej, och killarna att respektera nejet, och alla barnen vad empati är. När de är femton är det försent.
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej