Hej igen.

Först vill jag tacka er läsare, det är fantastiskt roligt att det faktiskt finns några stycken därute som orkar läsa vad jag skriver.

Sedan hoppar jag raskt över till dagens brännande ämne:

Kommer du ihåg när du var liten och var ute och gick ensam, kanske på väg hem från skolan, eller för att köpa godis på ICA? Kommer du ihåg hur det kändes i magen om du var tvungen att gå förbi ett GÄNG? De stod där, fem eller sex eller kanske hela tio stycken killar, hängde över styret på sina cyklar, finniga och högljudda och för att komma dit du skulle måste du gå nära dem på trottoaren, du kunde nästan känna deras andedräkt och det sved innanför naveln av rädsla.

Kommer du ihåg det? Och det slog aldrig fel, hur snabbt och diskret du än försökte slinka förbi var det någon av dem som SÅG dig. Och SA något, något elakt eller hotfullt eller bara retsamt. Och alla de andra SKRATTADE, och skrattet förföljde dig på vägen dit du skulle och dagen var lite förstörd. I bästa fall, i värsta fall fick du en smäll och blev av med dina pengar.

Det var gårdagens manliga tonåriga ungdom, det. De var för jävliga. Sedan ryckte de upp sig och gick ut gymnasiet, för det gjorde nästan alla, och så gjorde de lumpen, och så började de jobba eller plugga på allvar och de flesta blev ganska hyggliga pappor och familjeförsörjare. En del rötägg fanns det ju. Och några som blev så viktiga, så viktiga att de fick bestämma massor. Men nästan allihop gjorde sitt hundår som värnpliktig. Det fanns liksom inga ursäkter för att inte göra lumpen, man fick rycka in vare sig man var sängvätare eller allergiker.
Som tjej fick man sedan genomlida X antal fester där det tilltänkta hånglet hellre ägnade kvällen åt lumparminnen än tafsande, vilket man tyckte var pest och pina då. För då kände man inte till alternativet. 



Idag är allmän värnplikt avskaffad. Det blev för dyrt och förresten har vi inga fiender, så varför ha ett totalförsvar? De flesta regementena har lagts ner och förvandlats till vandrarhem eller jätteloppisar i stället. Men vad har hänt med dagens manliga tonåriga ungdom?

En av tre gymnasieelever går inte färdigt sin utbildning. En av tre. I ett av världens mest välutvecklade och industrialiserade länder.
De får inget jobb, för vem vill anställa någon som inte ens gitter gå ut skolan? Och de jobb de eventuellt kan få vill de inte ha.

Jag har de senaste åren stött på massor med frustrerade och desperata föräldrar med barn som vägrar bli vuxna, inte flyttar hemifrån, inte vill ha jobb, lever på socialbidrag och sitter inne i mörka rum och spelar dataspel dygnet runt. Jobba på MacDonalds är flottigt och stressigt. Jobba på bygge är tungt och tråkigt. Helst vill de bli kända så där ospecificerat. Kända bara.

Min äldste styvson var sådan, men han var en av de sista värnpliktskullarna. Han ryckte in och rycktes upp. Klockan sex varje morgon. Ut och jogga. När han kom och hälsade på hade han slutat dricka Coca-Cola och röka. Han gick ut på långpromenader i skogen med full stridspackning för att förbereda sig inför långmarscherna, medan flickvännen trippade efter i högklackade stövlar och med ciggen i handen.

Jag skrattade då, men jag kan ärligt säga, och jag är övertygad om att han håller med, att lumpen räddade hans framtid. Efter det var han en helt annan människa. Han hade klarat något. Han fick ett mål.

Jag vet inte varför det har blivit så här. Är det för att vi frånskilda föräldrar vägrar bli vuxna själva? Har vi skämt bort våra barn och kompenserat vårt dåliga samvete med prylar, så att de tror att det bara är pengar och saker som ger lycka? Är det för att ingen riktigt förstått att det kunde gå så här illa?

Vi måste antingen återinföra värnplikten eller hitta på något annat, och det måste ske snabbt. Vad sägs om ett obligatoriskt arbetsår efter gymnasiet inom offentlig sektor; på sjukhus, äldreboende eller inom barnomsorgen? Något måste vi hitta på.

Det sitter tusentals unga vuxna i mörkret i Sverige med dataspelskonsolen i handen och förtvivlan i hjärtat. Vilken framtid har de? Och om de inte har någon framtid, har vi det?

Kommentera

Publiceras ej