Hej igen!
När vi inte längre har obegränsad tillgång till olja är jag övertygad om att hästen återigen kommer att bli det nyttodjur den en gång var, inte bara en hobby. Men vilken häst ska man då välja, vad kan passa ens behov? Jag har gjort en lista baserad på vanliga hästraser i vårt land som är lätta att hitta. Tänk vilka bra saker man kan tänka ut medan man mockar!
Om du bor i stan kommer du troligtvis inte att ha en egen häst. Dagens djurskyddsregler tillåter inte en ensam häst i villaträdgården på 500 kvadrat, eller bunden utanför hyreshuset dygnet runt. Du kommer att hyra en droska precis som man gjorde förr. Men om du nu har lite mer plats, eller nära till den lokala ridskolan och kan dela häst med din granne..?
1.
På första plats sätter jag (något motvilligt ska jag erkänna) det svenska halvblodet. Det är en anpassningsbar ras, utmärkt till alla typer av persontransporter, och om du behöver plöja upp potatislandet kan du använda halvblodet även till detta förutsatt att det inte är för stora ytor. Tänker du ta in timmer från skogen eller plöja stora fält bör du titta lite längre ner i listan. Halvblodsaveln har de senaste tjugo åren gått mot allt större hästar med iögonenfallande vackert steg, men detta kommer troligtvis att förändras i det hållbara samhället och trenden vända till förmån för lägre hästar med något grövre konstitution, eftersom en stor häst med mycket energi också kräver mera mat.
2.
Här hade jag velat sätta nummer tre, men måste hejda mina personliga åsikter lite. Nummer två på listan är tinker. Denna vackert fläckiga häst är lugn, snäll, helt okej att rida och mycket lämplig framför en vagn. Dess grövre konstitution gör att den fungerar även till grövre gårdssysslor. De är lättfödda och tål vårt klimat bra.
3.
Min personliga favorit: kallblodstravaren, är som potatis. Den passar bra till allt. Ridning, körning, gårdsarbete; vilka dina behov än är kan kallblodstravaren uppfylla dessa. En kallblodstravare är frisk, lättfödd och tålig. Enda orsaken att jag inte sätter den som nummer två på listan är temperamentet. Detta är trots allt en häst som är framavlad för tävling och en ovan hästmänniska kan få problem med kallblodstravarens framåtanda.
4.
Här kommer två raser på delad plats beroende på vad man tänker göra med sin häst. Dels är det varmblodstravaren. I dag skänks avdankade varmblodstravare bort eller skickas till slakt eftersom det inte finns något värde i dem. Men en varmblodstravare är född av en enda orsak: Den ska dra en vagn så fort som möjligt. Måste du pendla till jobbet och behöver en häst har du den perfekta här. Uthållig, snabb, hittar du dessutom en som är travtränad (vilket de flesta är idag) är den mycket körd, välhanterad och miljötränad. Varmblodstravaren kommer att vara eftertraktad när vi har kommit tillbaka till framtiden.
Nordsvensk brukshäst, en tyngre arbetsvariant av min älskade kallblodstravare (eller tvärtom att kallblodstravaren är en lättare variant av brukshäst, om ni frågar andra). Perfekt för arbetet på gården och kan också dra vagnen in till staden om du inte har för höga krav på hastighet. Lika lättfödd som kallblodstravaren och ett plus i kanten är att den är otroligt vacker.
Där har ni dem, gott folk! Hästraserna för framtidens svenskar. Det är bara att välja och vraka.
När vi inte längre har obegränsad tillgång till olja är jag övertygad om att hästen återigen kommer att bli det nyttodjur den en gång var, inte bara en hobby. Men vilken häst ska man då välja, vad kan passa ens behov? Jag har gjort en lista baserad på vanliga hästraser i vårt land som är lätta att hitta. Tänk vilka bra saker man kan tänka ut medan man mockar!
Om du bor i stan kommer du troligtvis inte att ha en egen häst. Dagens djurskyddsregler tillåter inte en ensam häst i villaträdgården på 500 kvadrat, eller bunden utanför hyreshuset dygnet runt. Du kommer att hyra en droska precis som man gjorde förr. Men om du nu har lite mer plats, eller nära till den lokala ridskolan och kan dela häst med din granne..?
1.
På första plats sätter jag (något motvilligt ska jag erkänna) det svenska halvblodet. Det är en anpassningsbar ras, utmärkt till alla typer av persontransporter, och om du behöver plöja upp potatislandet kan du använda halvblodet även till detta förutsatt att det inte är för stora ytor. Tänker du ta in timmer från skogen eller plöja stora fält bör du titta lite längre ner i listan. Halvblodsaveln har de senaste tjugo åren gått mot allt större hästar med iögonenfallande vackert steg, men detta kommer troligtvis att förändras i det hållbara samhället och trenden vända till förmån för lägre hästar med något grövre konstitution, eftersom en stor häst med mycket energi också kräver mera mat.
2.
Här hade jag velat sätta nummer tre, men måste hejda mina personliga åsikter lite. Nummer två på listan är tinker. Denna vackert fläckiga häst är lugn, snäll, helt okej att rida och mycket lämplig framför en vagn. Dess grövre konstitution gör att den fungerar även till grövre gårdssysslor. De är lättfödda och tål vårt klimat bra.
3.
Min personliga favorit: kallblodstravaren, är som potatis. Den passar bra till allt. Ridning, körning, gårdsarbete; vilka dina behov än är kan kallblodstravaren uppfylla dessa. En kallblodstravare är frisk, lättfödd och tålig. Enda orsaken att jag inte sätter den som nummer två på listan är temperamentet. Detta är trots allt en häst som är framavlad för tävling och en ovan hästmänniska kan få problem med kallblodstravarens framåtanda.
4.
Här kommer två raser på delad plats beroende på vad man tänker göra med sin häst. Dels är det varmblodstravaren. I dag skänks avdankade varmblodstravare bort eller skickas till slakt eftersom det inte finns något värde i dem. Men en varmblodstravare är född av en enda orsak: Den ska dra en vagn så fort som möjligt. Måste du pendla till jobbet och behöver en häst har du den perfekta här. Uthållig, snabb, hittar du dessutom en som är travtränad (vilket de flesta är idag) är den mycket körd, välhanterad och miljötränad. Varmblodstravaren kommer att vara eftertraktad när vi har kommit tillbaka till framtiden.
Nordsvensk brukshäst, en tyngre arbetsvariant av min älskade kallblodstravare (eller tvärtom att kallblodstravaren är en lättare variant av brukshäst, om ni frågar andra). Perfekt för arbetet på gården och kan också dra vagnen in till staden om du inte har för höga krav på hastighet. Lika lättfödd som kallblodstravaren och ett plus i kanten är att den är otroligt vacker.
Där har ni dem, gott folk! Hästraserna för framtidens svenskar. Det är bara att välja och vraka.
Kommentera