jagtycker

För några år sedan hade vi Hedemorahöns. Det är en gammal svensk lantras med mycket underdun i fjäderdräkten som gör att de tål kyla bra. De finns i en mängd färger och varianter, jättefina, och i perioder dominerade olika färger beroende på vilka som var bästa värphönsen just då och om stortuppen som fick sätta på dem hade en distinkt färg eller inte.
Ett år hade vi en svart tupp och bruna hönsmammor, vilket innebar att nästan alla kycklingar blev bruna, svarta eller gråspräckliga. Men så, i en kull på sex-sju kycklingar, föddes två gula, sådana där riktiga påskkycklingar.
Innan vi hann säga äggskal hade flocken hackat ihjäl de små söta gula. Deras hönsmamma gjorde ingenting för att stoppa det. Vi blev naturligtvis mänskligt upprörda, men i flockens hönshjärnor var detta rätt och riktigt. De gula dunbollarna passade inte in. De skulle bort.

"Men hallå!" kan man invända. "De var ju också hönor, era jävla puckon!"

Grejen är att man kan inte resonera med rasister. De är inte öppna för argument. De anpassar sin världsbild så att den blir som de vill ha den, och de vill inte ändra sig och utvecklas som människor. De vill vara hönor och kackla med flocken.Vi och dom. Det är en grundläggande motsättning som existerat så länge mänskligheten existerat. Ja, till och med så länge flockdjur existerat, kan man säga.

När jag växte upp var det kommunisterna som var den lede fi. I dag är det muslimerna. Annars har inte mycket ändrats på den fronten.
Det viktiga är att definiera sig själv genom att sätta sig i motsättning till något annat. Genom att definiera "dom" får man automatiskt ett "vi" vare sig det gäller män mot kvinnor, svenskar mot blattar, sportfånar mot soffpotatisar, partyfolk mot töntar, smarta mot dumma. Och man vill alltid vara lite bättre än sin motsats. Därför talar man för döva öron när man talar med rasister.
 
Man kan ifrågasätta varför nio miljoner människor i ett litet kallt nordligt land är så mycket bättre än övriga fem miljarder på jorden att de till varje pris måste bevara sin särart.

Man kan spörja huruvida de tror att de kommit förbi grottstadiet utan influenser från andra, mer högtstående kulturer. De största svenska uppfinningarna är ju trots allt skiftnyckeln och dynamiten, det tar man sig inte så långt med.

Man kan ödmjukt undra hur det kommer sig att dessa rasister älskar Sverige så mycket, när de inte kan sin egen historia eller klarar att skriva sitt eget svenska språk korrekt. Hade de kunnat sin historia hade de exempelvis vetat att det är mindre än hundra år sedan sedan en vanlig kvinna som de styrande på svaga grunder ansåg vara en dålig mor kunde fråntagen sina barn och steriliserad som straff. I Sverige. Innan man förfasar sig över hedersmord kan det vara bra att veta att ens farfarsfar kanske tyckte likadant, men att samhället har utvecklats sedan dess.

Det är ingen idé. Rasisterna sitter kvar på sin pinne, lägger huvudet på sned som de spräckliga hönsen och håller en harang om att alla raser ska hålla sig till sina flockar.

MEN HALLÅ! Ni är ju också hönor, precis som dom! Individhönor till och med! Vill inte ni vara unika? Varför begränsa sig till vi och dom?

Nej. En höna kan springa utan huvud. Man behöver inte kunna tänka för att vara rasist. Rasismen är en religion där det är viktigt att tro och icke tvivla. Det är nog, vid närmare eftertanke, en förutsättning att inte vara en kritiskt tänkande och reflekterade människa om man ska vara övertygad rasist.

Jag definierar mig också utifrån vi och dom-begreppet. Som icke-rasist, till exempel, därför att jag tror på varje människas individuella särart och möjlighet att skapa sitt eget öde, och för att jag är gruvligt imponerad av alla de som tar sig ända hit till världens ände från sina invanda miljöer. Har ni försökt att lära er persiska någon gång? Eller eritreanska? Det har jag. Skitsvårt. Det går inte. Det går inte att få ut ljuden ur halsen ens. Grammatiken är obegriplig. Men de lär sig svenska. Respekt.

Sedan finns det förstås problem, det insåg jag redan tidigt nittiotal när jag bodde i Malmö och såg hur de tryckte ihop alla invandrare i miljonprogrammets Rosengård, med asfalt, låg standard och dåliga skolor. Snacka om att tigga om trubbel. 
 
Jag förstår att folk vill bo med sina fränder som talar samma språk och har samma kultur, åk bara till Spanien eller Cypern och se hur utlandssvenskarna bor där och hur mycket knäckebröd de importerar. Jag har inget emot det heller. Se bara till att de människor som bor i dessa områden får bostäder, utbildning och arbete på lika villkor som etniskt svenska områden, så tror jag att problemen försvinner. De som tagit sig hit har redan visat hur mycket driv och motivation de besitter, ta vara på det så kan Sverige bara bli bättre!

Så naiv är jag.