Är det någon mer än jag som funderat över om vi äger tekniken eller tekniken äger oss?
Såklart det är. Vi pysslar dagligen med saker vi inte har en aning om. Jag lägger timmar varje dag på att hålla på med något jag inte ens avlägset kan föreställa mig hur det fungerar, ännu mindre hur det är konstruerat. Dator, tv, mobiltelefon. Tre obegripliga saker.

Hur kommer egentligen bilderna in i tv-apparaten, till exempel? Hur kan datorn göra så att jag skriver något och en sekund senare kommer det upp på en skärm hos någon hundratals mil bort?
Jag vet inte. Jag kan inte bygga en dator. Jag kan inte laga tv:n om den går sönder. Jag är helt väck på teknik. Ändå använder jag dessa prylar varje dag. Jag är beroende av dem.

Vad gör de här sakerna med mig som människa, och med oss som samhälle? På ett sätt kan man tycka att det för oss närmare varandra. Jag har kontakt med människor via Facebook som jag tycker mycket om men aldrig träffar i det dagliga livet, för att vi bor för långt ifrån varandra eller för att vi har för mycket att göra på varsitt håll. Med Facebook kan jag ha koll ändå. Det är värt mycket.

Å andra sidan gör det att vi slipper träffas och slipper prata med varandra. Man behöver inte ringa när någon fyller år, man kan skicka ett sms i stället.
Barnen går inte hem till varandra och ringer på längre och frågar om kompisen får komma ut och leka. Nu spelar de krigsspel tillsammans över internet.

Häromveckan, när jag hade för lite att göra, började jag leta hästvagnar på internet. Tänk vad underbart det är att Google finns (fast jag inte vet hur dom gör för att hitta all information jag vill ha)!
Då stötte jag på Amishfolket och började av nyfikenhet att läsa mera.

Amish. När jag säger det får jag genast bilder i huvudet av stränga gubbar med skägg och kvinnor med hätta. Jag visste innan att de är teknikfientliga, väldigt religiösa, och att de använder häst och vagn i stället för bil.




Nu när jag läst på vet jag en massa mer. Bland annat att Amish inte alls är teknikfientliga. De har tagit till sig mycket modern teknik. De ser bara på tekniken utifrån ett annat perspektiv än vårt.

När Amish studerar en ny uppfinning ställer de sig två frågor:

För detta oss närmare varandra, eller drar det oss isär?
och
Hur kan man bruka, och hur kan man missbruka detta?

Utifrån svaren på dessa frågor bestämmer de sedan formerna för användning.
Därför har de inte elektricitet i sina hus. De driver varmvattenberedare, tvättmaskiner och kylskåp med gas och större maskiner med diesel. Inte för att elektricitet i sig är fel, utan för all skit den för med sig i form av ytliga tv-program, redskap för att öka vår fåfänga och maskiner som ska underlätta vårt liv till den milda grad att vi till slut inte ser någon mening med det.
Amish är nämligen emot all ytlighet. De lever ett liv i enkelhet. 

Om man nu leker med tanken att lilla Österbo där jag bor, med ett tiotal gårdar, skulle förvandlas till ett Amish-samhälle, vad skulle vara mest utmärkande?
Uppe vid gården Krigs skulle det stå en telefonhytt dit man kan gå för att ringa. Vi Amish tycker att bruket av telefon är bra, men att missbruk i form av skvaller bör stävjas. Telefonen uppmuntrar individualitet, stolthet, fåfänga och är inte en nödvändighet. Det är också en länk till världen utanför. Därför gör vi det obekvämt att ringa.
Här skulle finnas fler djur och ännu flera hästar än det finns idag. Allt i maskinväg som går att driva med en häst är tillåtet. Vi strävar efter självhushållning.
Det skulle vara ganska mörkt på kvällarna. Onödig belysning skulle försvinna. Vi skulle hushålla betydligt bättre med jordens resurser.
Vi har värme, varmvatten, tvätt och diskmaskin, nödvändig komfort, solpaneler på hustaken.
Hela byn skulle arbeta mera tillsammans. Viktiga beslut tas av alla gemensamt. Det är samhället, gruppen, som är det viktiga, inte individen.




Visst finns det ett och annat som är väldigt lockande i det här? Och om vi alla levde så undrar jag om inte växthuseffekten snart vore ett minne blott.

Dessutom skulle Sammetshästen och Raggsockan få dra otroligt fina vagnar till ICA, där det skulle finnas parkeringsplatser för både häst och vagn och vanliga bilar.
 

Min slutsats: Jag är för. Om jag slipper allt det där med Gud hela tiden. Och om jag får behålla Google.

Amen.

3 kommentarer

Mirja

23 Jan 2012 17:30

Ja, visst är det en lockande tanke?!



Det där med Facebook och sms, visst finns det två sidor av myntet. Jag kan sakna att inte få och skicka julkort och födelsedagskort, men det ÄR ju mycket billigare attalänga iväg ett sms eller gratta på facebook. På Facebook slipper man ju också önska var och en god jul, bara att skriva i sin status. Jag är verkligen ambivalent, men det känns ändå fint att kunna följa dem man saknar och ta del av deras liv och tankar.

Anna

23 Jan 2012 19:56

Någonstans sympatiserar jag, men jag tror att jag framför mig ser en bullerbyidyll, jag tror jag är rätt usel på åkern... Om jag får vara 5 år gammal är jag på. Kan även tänka mig att verka för ett alternativt ickereligiöst amish i österbo. Vår lilla boning är ju ganska amish redan.

Ingrid

23 Jan 2012 20:14

Jag gillar verkligen grundtanken med "The Amish Lifestyle", arbeta för kollektivet, enkelhet och ödmjukhet, sedan ställer jag mig tvivlande till att de verkligen lyckas få bort allt högmod och all tävlan. Det är ju konstigt att inte få äga bilar på grund av prisskillnaderna på olika modeller, när alla hästmänniskor vet vilken skillnad det är på häst och häst...

Anna du får vara hästskötare. Deal?

Kommentera

Publiceras ej